|
2003-02-11
Jag har i princip ägnat den senaste veckan efter den mediokra tävlingen i Tyskland uteslutande
åt behandling av foten även om jag har hunnit med att träna några gånger också. Min fysioterapeut
Tommy Eriksson har gjort en fantastisk insats som fått foten hoppduglig på så kort tid, och
förhoppningsvis går det att få foten i ännu bättre skick till GE Galan i Globen nästa vecka.
Jag inledde dagens hoppande med att lätt och ledigt glida över 221 i första försöket. Tanken var
sedan att klara 227 direkt, men av detta blev intet eftersom jag inte alls träffade i upphoppet.
Var grymt nära i andra hoppet innan jag till slut lyckades samla mig och klara i sista. Nästa höjd var
230 och efter ett skapligt första så hade jag turen på min sida och gled över i andra med gott om darr.
Efter 233 så återstod tre hoppare. Förutom mig själv även ryssen Tsvetkov som var i delad ledning med mig
och vitryssen Chubsa som tog 230 i sista försöket.
Mitt första hopp på 233 var misslyckat, det andra bra,
och det sista riktigt bra men ribban dallrade till och föll försmädligt till slut. Eftersom Tsvetkov inte
var i närheten blev det omhopp på 233 och ännu en gång var jag skamligt nära utan att ha det lilla extra
flytet. Ribban ned till 231 där jag ännu en gång var nära utan att ribban låg kvar. På 229 lyckades jag i
varje fall samla mig och tog med gott om luft mellan mig och ribban och segern var därmed klar.
Totalt blev det alltså hela 12 hopp, vilket inte alls var vad jag hade hoppats på med tanke på fotskadan.
Foten är förvisso inte lika dålig som efter Weinheim, men gör ändå rejält ont.
En vecka återstår som sagt nu till Globen och det skall bli intressant att se om det är tillräckligt för
att nå en smärtnivå som tillåter mig att trycka igenom hoppen hundraprocentigt. Idag kändes löpningen och
tekniken mycket bra, men jag vågade inte riktigt jobba igenom upphoppet som jag brukar.
MVH Staffan Strand
Staffans hemsida:
http://www.staffanstrand.com
Uppdaterad 2003-02-13 Tillbaka till Hässelbys startsida
|